Som små varelser har de landat i och kring det gamla Landsarkivet iLund. Deras nätta fötter är förankrade i tyngden av teglet, och derasnärvaro vittnar om ett nytt kapitel, både för arkivet och detlitterära Lund.Landsarkivet, med sina tre byggnader från 1903 och 1971 utgör grundenför mitt Examensarbete . Ett arbete som undersöker hur man förhållersig till det byggda, hur man anpassar en specifik byggnad till en ny funktion och om vad ett nytt Litteraturhus i Lund  skulle kunna vara..

Underhållsdokumentationen som arkiveras av underhållsorganisationer är kopior på originaldokument som kunder/operatörer måste spara. Eftersom arkiveringstiden ofta sträcker sig längre än kravet som är 3 år, medför detta att arkivet tar stor fysisk plats. Tillsammans med tidskrävande handläggning kan detta leda till förseningar för dokumentationen att nå arkivet. Detta medför att handläggare eller andra som vill få tillgång till dokumentationen inte ges den möjligheten. Genom att se till att dokumentationen sparas digitalt efter utförd release kommer dokumentationens tillgänglighet att öka, eftersom fler kommer att kunna granska dokumentationen.Genom att undersöka vad som krävs för att skanna in och OCR-konvertera dokumentationen kunde ett enkelt förslag redovisas.

Genom vår undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. Vårt syfte är att visa på hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt på vilket sätt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att ställa frågor och söka svar inom områdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. Våra olika arkiv verkar som minne i samhället och utifrån det material som finns tillhanda kan vi på ett bra sätt ta del av vår historia, både den stora och den lilla historien går att finna. Det är inte brukligt att pedagoger använder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Svenska Kraftnäts (SvK) uppdrag är att förvalta och driva stamnätet för el i Sverige. Anläggningsbeståndet består av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnät. De äldsta stamnätsanläggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anläggningarna är byggda långt innan datorstöd användes vid dokumentationen, därför är det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anläggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagsläget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.Underhåll av SvK:s anläggningar utförs på entreprenad.

Svenska Kraftnäts (SvK) uppdrag är att förvalta och driva stamnätet för el i Sverige. Anläggningsbeståndet består av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnät. De äldsta stamnätsanläggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anläggningarna är byggda långt innan datorstöd användes vid dokumentationen, därför är det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anläggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagsläget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.Underhåll av SvK:s anläggningar utförs på entreprenad.

Denna kandidatuppsats i informatik behandlar användningen av digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. Författarna har ställt sig frågan vilken påverkan dessa system har haft för myndigheternas möjlighet att leva upp till de krav som ställs i arkivlagen och tryckfrihetsförordningen på offentliga arkiv och vad syftet är med att införa digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. För att besvara frågeställningarna gjordes en studie på fyra skånska kommuner där personer som på olika sätt arbetar med digitaliserade bygglovsarkiv intervjuades. Resultatet tyder på att de digitala arkivsystemens främsta påverkan är en ökad tillgänglighet till det arkiverade materialet. Handläggare och andra som behöver ta del av den information som arkivet innehåller har fått nya möjligheter att göra detta i och med digitaliseringen av arkiven.

I denna uppsats studeras en sedan tidigare obehandlad källa rörande häxprocessen i Torsåkers socken i Ångermanland under 1600-talet. Källan som innehåller två rättsliga protokoll och en berättande text kring den ovan nämnda processen påträffades av en arkivarie vid namn Göran Gullbro i arkivet på länsmuseet Murberget i Härnösand. I och med studien har en avskrift av källan gjorts samt att dess innehåll har studerats och jämförts med redan sedan tidigare kända källor rörande ämnet. Här avses häradsrättens rannsakningsprotokoll från händelsen samt en avhandling i ämnet som publicerades 1771 författad av en Jöns Hornaeus. Studien ger ett möjligt svar på frågan kring den funna källans beskaffenhet, samt en redogörelse för dess innehåll inför kommande studier. Hypoteserna om Jöns Hornaeus som författare till källans berättande del samt att de två protokollen skulle kunna vara avskrifter av det sedan runt 300 år tillbaka förlorade kommissionsdomstolsprotokollet testas med spännande resultat..

OAIS (Open Archival Information System) är ett uttryck som blir allt vanligare inom digital långtidsbevaring, och är en standard som kan vara till hjälp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk användning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv där man har tagit OAIS-standarden som utgångspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till användning för framtida projekt inom digital långtidsbevaring som ska använda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjälp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

Syftet med denna uppsats är att utvärdera täckningen av studentuppsatser gentemot de målsättningarUmeå Universitet har för databasen DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). I utvärderingen görs dels en bakgrundsstudie av DiVA och Open Access samt en lokal studie av Umeå Universitetsdeltagande. Vid universitetet är det i dagsläget obligatoriskt för avhandlingar att publiceras, men något liknande krav finns inte på studentuppsatser.Jag gjorde även en undersökning över hur frågan om obligatorisk publicering, av materialproducerat vid lärosätet, hanterats vid andra lärosäten i Sverige, vilket visar att man vid mångalärosäten valt att göra det obligatoriskt även för studentuppsatser att registreras. Bland orsakerna till detta nämns att det ökar spridningen, tillgängligheten och citering (eller användning) av arbetet, samt att det har ett pedagogiskt värde och ökar möjligheterna för kvalitetsgranskning.Slutligen gjordes en undersökning av täckningen av studentuppsatser från institutioner vidSamhällsvetenskapliga fakulteten, där jag jämförde hur många uppsatser som skrevs totalt 2007 och hur många av dem som fanns registrerade i DiVA.Resultaten visar att täckningen i överlag är dålig, något som inte motsvarar målsättningen att sprida information om vad universitetet producerar, och fakulteten eller universitet bör överväga attgenomföra en mer ingående utredning av möjligheterna att göra det obligatoriskt att studentuppsatser ska publiceras elektroniskt i DiVA..

Syftet med denna uppsats är att genom födelseböcker samt folklivsuppteckningar undersöka hur både gifta och ogifta kvinnors liv tedde sig efter förlossningar, i stad och på landsbygd under 1800-talet.        Det som undersöks är hur många utomäktenskapliga barn som föddes i Örkelljunga och Vittsjö under perioderna 1855-1860 och 1865-1870 samt om antalet utomäktenskapliga barn ökade efter lagändringen 1864, då det inte längre var straffbart att föda barn utom äktenskapet. Dessutom undersöks hur allmänheten uppfattade kyrkotagningen för både ogifta och gifta mödrar i Örkelljunga, Vittsjö, Helsingborg samt Malmö. Jag har valt att arbeta utifrån hypotesen att kyrkotagningen var mindre viktig eller utdöd i städerna men mer levande på landsbygden.        Källmaterialet har bestått av material från Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA), samt födelseböcker. Metoden jag har använt mig av har först och främst gått ut på att räkna igenom födelseböckerna för att få reda på den totala summan födda barn samt hur många av dessa som klassificerades som oäkta. Denna undersökning visade bland annat att kyrkan noggrant bokfört vilka som fötts oäkta.

Miljöpåverkan ur koldioxidutsläppsperspektiv från materialutvinning och framställning har varit ett nyckelord i denna studie. Syftet med studien har varit att jämföra projekten Maskinisten och Gävle Strand Etapp 2 med hänsyn till hur mycket koldioxid som släpps ut under byggnadsmaterialens utvinning och framställning samt koldioxidutsläppen som sker på grund av projektens materialspill. Maskinisten är ett platsgjutet flerbostadshus medan Etapp 2 består av två flerbostadshus som är byggda med ett prefabsystem. Målet som vill uppnås med föreliggande studie är att belysa att inför valet av byggsystem borde man ta hänsyn till koldioxidutsläpp. Studien har utförts genom att söka information i böcker, information från tidigare studier och rapporter via databaser som ScienceDirect och det digitala vetenskapliga arkivet DiVA.

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.           Undersökningen består metodologiskt av två delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.

Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt.

På uppdrag av Lidingöstad har en undersökning av gamla Lidingöbrons nuvarande tillstånd inletts. Uppdraget har gått till Carlbro AB, Stockholm som har anlitat Institutionen för byggvetenskap vid KTH för att utföra töjningsmätningar vid tågpassage över bron vilka gjordes under början av oktober 2003, [1]. Detta examensarbete gjordes i samband med dessa undersökningar.Lidingöbron är i huvudsak en fackverksbro med i regel 50 m spannindelning med undantag av ett bågspann och ett längre fack på 70 m. Den har en totallängd på ca 730 m. Lidingöbron togs i bruk 1925.

I dagens animalieproduktion är djurvälfärden viktig. Medvetandet om sällskapsdjurens välbefinnande har också ökat. Allmänheten och konsumenter får allt större insikt om vikten av djurens välbefinnande och välfärd. Djurskyddskontrollens syfte är att granska om de som äger, har hand om och sköter djur följer djurskyddslagstiftningen. Kontroller utförs i förebyggande syfte, främst av djur inom lantbruket, men kontroller sker också efter anmälan om missförhållanden hos djurhållare.